Journalister dömda till sju års fängelse i Burma – ett tydligt tecken på den allt sämre press- och yttrandefriheten i landet

Kommentar, Stockholm, 6 september 2018

Måndagen den 3 september 2018 föll domen mot de två Reutersjournalister som suttit frihetsberövade sedan i december 2017. De döms för att ha brutit mot landets sekretesslagar i samband med att de undersökte ett massmord av tio pojkar och män från den muslimska folkgruppen rohingya i delstaten Rakhine, där militären har genomfört grova övergrepp på civilbefolkningen. Trots löften om reformer fortsätter myndigheterna att använda repressiva lagar för att tysta kritiker.

Journalisternas reportage har haft stor betydelse. Dels på grund av de grymma detaljer som avslöjades, men även för att så få andra oberoende journalister kunnat ta sig in i den kraftigt kringskurna delstaten för att granska övergreppen.

Efter måndagens dom kom starka reaktioner från omvärlden. Människorättsorganisationer, journalistförbund, regeringar, EU och andra fördömde domen som av många sågs som ett tydligt steg i fel riktning. Domen anses av flera med insyn i fallet som politiskt motiverad. Press- och yttrandefriheten i Burma har minskat den senaste tiden och de reformer av landets stränga lagar som många hoppats på har inte genomförts. Upprördheten är stor över att journalisterna döms för sin granskning, samtidigt som de ytterst ansvariga för morden i fråga går fria.

Precis en vecka innan måndagens dom offentliggjordes en FN-rapport som slog fast att flera burmesiska generaler bör utredas och åtalas för folkmord för övergreppen i Rakhine.

Statskansler Aung San Suu Kyi har inte öppet kommenterat domen. Vissa bedömare menar att de två journalisterna kan komma att benådas och att det är osannolikt att de sitter av hela strafftiden i fängelse. Signalvärdet i domen och hela rättsprocessen slår hårt mot en redan pressad journalistkår. Självcensuren och försiktigheten i rapporteringen kommer troligtvis att öka framöver.

De två Reutersjournalisternas fall har uppmärksammats globalt men det är endast ett av många fall där journalister och människorättsförsvarare som framfört kritiska synpunkter åtalats. Enligt the Assistance Association for Political Prisoners (AAPP), som bevakar situationen för politiska fångar i Burma, är det nu 272 personer som antingen sitter fängslade eller väntar på rättegång. Av dessa är 18 journalister.

Att återuppbygga och reformera rättsstatens principer och rättsväsendet är högprioriterade områden för Burma.

Aung San Suu Kyi i mars 2018

-

Press- och yttrandefrihet i Burma
I mars 2018 hölls en stor konferens i Burmas huvudstad Nay Pyi Taw där statskansler Aung San Suu Kyi deltog. Hon sade bland annat att ”återuppbygga och reformera rättsstatens principer och rättsväsendet är högprioriterade områden för Burma”. I verkligheten går dock reformarbetet trögt.

I maj 2018 publicerade organisationen Free Expression Myanmar en undersökning om friheten för media i landet. Majoriteten av de tillfrågade journalisterna ansåg att yttrandefriheten hade försämrats jämfört med föregående år. De förhoppningar om reform av lagstiftning och förbättringar av mediefriheten som fanns på den nya NLD-regeringen med Aung San Suu Kyi i spetsen hade inte infriats menade rapporten. Hälften av de tillfrågade ansåg att situationen försämrats. Även våld mot journalister hade ökat. Här ansågs regeringen delvis bära ansvaret genom att inte i vidta tillräckliga åtgärder mot förbrytare.

Reformarbetet på det här området går långsamt. Burmas föråldrade lagstiftning på området lever inte upp till vedertagna internationella principer. Sekretesslagen, telekommunikationslagen och associationslagen är tre slående exempel på lagar som bör reformeras. Hittills är dock den enda större reform som genomförts den som genomfördes av den ökända artikel 66(d) i telekommunikationslagen i augusti 2017. En ändring med mycket begränsad effekt i praktiken.

I den senaste sammanställningen av pressfrihet världen över från Reportrar utan gränserhamnade Burma på plats 137 av 180. En försämring från året innan och därmed ett trendbrott från att ständigt ha klättrat uppåt de senaste fem åren.