Svenska företag i Burma

Svenska företag och investerare i Burma/Myanmar måste kunna garantera att de inte bidrar till konflikt, korruption eller människorättskränkningar
Volvo grävskopor i Hpakant. Foto: Maran

Volvo grävskopor. Foton från Hpakant: Maran

Enligt Sveriges nationella handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter ska företag inte orsaka, bidra eller vara kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter, inte minst när det gäller konfliktdrabbade områden, och att de ska agera för att förhindra sådana kränkningar. Likaså bör de åtgärda en negativ påverkan på mänskliga rättigheter som de är inblandade i.

Det är viktigt att vara aktsam i Burma, där lagar och regler för att skydda miljö och lokalbefolkning antingen inte finns eller följs, och där förutsättningar för civilsamhället att verka är fortsatt svaga. Därtill präglas landets pågående konflikter starkt av ojämlik tillgång till naturresurser, där militären, dess allierade och oligarker utgör den ekonomiska eliten.

 


Volvo i Hpakant
Dåliga vägar i Hpakant. Jaden producerar enorma summor, som varken når statskassan eller folket. Foto: Maran

Dåliga vägar i Hpakant. Jaden producerar enorma summor, som varken når statskassan eller folket.

Efter Blank Spot Projects avslöjande om att Volvo säljer maskiner till brytning av ädelstenen jade i en kontroversiell gruvstad i norra Burma skrev Svenska Burmakommittén ett öppet brev till företaget. Vi bad Volvo redogöra för hur de säkerställer att verksamheten i Hpakant inte inbegriper korruption och inte bidrar till konflikt. Enligt en omfattande rapport från Global Witness är nämligen Burmas jadesektor genomkorrumperad. Dessutom pågår väpnade strider i norra delen av landet, en konflikt som späs på av naturresursutvinningen.

Läs pressmeddelandet >>            Läs det öppna brevet och Volvos svar >>

Textilindustrins framtid i Burma
För att kunna leva på sin lön behöver textilarbetare jobba övertid.

För att kunna leva på sin lön jobbar textilarbetare övertid. Foto: Thorfinn

Författaren Helena Thorfinn sätter Burma/Myanmars nyvakna textilindustri under lupp. Hon vittnar om stora förhoppningar bland såväl företag som myndigheter. Men facklig organisering är mycket svag och bestraffas. Samtidigt har flera svenska aktörer redan etablerat sig. ”Alla parter skulle vinna på att låta fackföreningarna mogna och bli en jämbördig förhandlingspartner,” säger Chris Land-Kazlauskas på ILO i Yangon.

Läs reportaget här >>

 


Utländska investeringar och konflikter

En förutsättning för hållbart företagande i Burma är en varaktig fred i landet. Även större öppenhet kring förvaltningen av landets resurser krävs om Burmas befolkning ska få det bättre ställt ekonomiskt. Utbredd korruption gör att ett fåtal kontrollerar landets resurser utan att det gynnar befolkningen. Militärägda bolag kontrollerar exempelvis stora delar av gruv- och byggindustrin och juvelhandeln. De granskas inte av den civila regeringen.

Foto: Björn Qvarfordt

Bobo, Earth Rights. Foto: Björn Qvarfordt

– När de amerikanska sanktionerna mot Burma lyftes 2013 infördes särskilda rapporteringskrav för amerikanska företag i Burma. EU borde införa liknande rapportering för att öka insyn och hjälpa Burmas folk utkräva ansvar av myndigheter och företag, berättade Bobo från Earth Rights International på besök i Sverige.

Läs infobladet om investeringar och konflikt i Burma >>

Scania är ett av de företag som finns i Burma.