Svenska Burmakommittén

Burmakommitténs analys inför folkomröstningen i maj 2008

Den 9 februari 2008, meddelade den burmesiska militärjuntan (SPDC) att en folkomröstning för att ratificera dess nya konstitution ska hållas under våren – i april meddelades exakt datum: 10 maj – och att flerpartival i enlighet med den nya konstitutionen kommer att hållas 2010. Burmas exilregering och representant för den demokratiska oppositionen har identifierat följande demokratiproblem med folkomröstningen:

1. Konstitutionen hölls länge hemlig och släpptes först i april.

2. Det är olagligt att delta i en kampanj mot folkomröstningen, likaså att kritisera den. Att delta i en eventuell nej-kampanj ger automatiskt ett treårigt fängelsestraff.

3. Munkar, nunnor och präster har fråntagits rösträtt inför folkomröstningen. Utöver dessa finns ytterligare ett antal grupper som inte heller kommer att få rösta. Dessa icke röstberättigade, myndiga invånare innefattar bland andra: 500.000 munkar, 500.000 internflyktingar, 700.000 statslösa Rohingyas (muslimsk etnisk minoritet i framförallt västra Burma) samt miljoner människor som lever i Burmas konfliktzoner (framförallt i östra Burma).

4. Internationella valobservatörer tillåts inte övervaka folkomröstningen. Militärjuntan avfärdade det förslag FN: s sändebud Gambari lade fram i mars 2008 angående detta.

5. Konstitutionen är enbart skriven på och kommer enbart att publiceras på burmesiska. 40 % av befolkningen tillhör någon av landets etniska minoriteter och har därmed ett annat modersmål än burmesiska.

6. I den folkomröstningslag, som juntan låtit utfärda, specificeras inte vad som kommer att stå på röstsedeln, eller huruvida det kommer att vara en eller två röstsedlar.

7. Det är inte klart hur folkomröstningen ska genomföras. Förra gången det genomfördes en folkomröstning i Burma, 1974, fick de röstande lägga sina röstsedlar i en av två boxar, en ja-box och en nej-box. Dessa boxar var placerade så att det var tydligt i vilken box den röstande valde, och därmed vad han eller hon röstade. På så vis kunde militärjuntan 1974 identifiera ”oliktänkande”. Det är inte otänkbart att något liknande kan ske 2008.

8. Väljarregistreringen sker genom listor på personer i varje hushåll. Registreringsprocessen för att erhålla giltigt ID-kort har förenklats, vilket innebär att ID-kort kan nu erhållas för 1.000 Kyats (US$ 1). Det står redan klart att flera personer köpt flera ID-kort och därmed kommer att kunna rösta flera gånger i maj.

9. Sammantaget innebär det här att bara en del av befolkningen kommer att kunna rösta. Ingen vet säkert på vad det är de röstar om och många kommer aldrig att kunna läsa det dokument de skall rösta om. Ingen vet heller med säkerhet hur röstningen kommer att gå till. Den som försöker driva en nej-kampanj inför folkomröstningen kommer att fängslas. Minst ett tiotal burmeser har redan arresterats för att de uppmanat folket att rösta nej.

Givet det illegitima sätt som folkomröstningen genomförs på kan man fråga sig varför folket bör uppmuntras att rösta, och om ett högt valdeltagande riskerar legitimera den odemokratiska processen. Representanter för den demokratiska oppositionen uppmuntrar dock folket att rösta av flera skäl:

1. Det huvudsakliga målet med att mobilisera människor är inte att folkets nej ska ”vinna” mot juntans ja. Mål är att främja demokrati.

2. Folkets deltagande i den politiska processen är grundläggande för varje demokrati.

3. Vare sig folket eller folkets valda representanter fick delta i den process då konstitutionen skapades.
Folkomröstningen är ett tillfälle för folk att delta.

4. Ett högt deltagande stärker känslan att människor har möjlighet att påverka sin egen framtid och landet de bor i.

5. Följderna av att rösta endera ”ja” eller ”nej” bör göras tydliga för folket. De bör manas att rösta, men att rösta på det sätt som känns rätt. Vi får inte glömma att de som röstar nej kan riskera sin personliga säkerhet. Vi ska heller inte glömma att de kan komma att tvingas att rösta ja av juntan.

6. Ingen, oavsett om personen ifråga röstar ja eller nej, bör klandras för detta. Målet är framförallt att mobilisera folk och stärka deltagandet i det politiska livet i Burma, samt öka medvetenheten om att just det är deras rättighet som medborgare.

Vidare finns det en stor risk att människor kommer att tvingas att rösta, för att ge folkomröstningen legitimitet. Då är det en viktig markering att så många som möjligt röstar nej.

Manipulation av röstresultaten är att vänta, det gör att även om folket röstar nej kan det mycket möjligt bli ”ja”. Men även om resultatet blir ja, kommer andelen nej-röster vara en tydlig signal till juntan. Att säga nej till konstitutionen är mer än att säga nej till konstitutionen, det är att säga nej till militärjuntan.

Att mobilisera folket inför folkomröstningen är dessutom bara början, den riktigt stora prövningen kommer inför valet 2010.