Massflykten från Rakhine

Senast uppdaterad 5 nov, 2017

De storskaliga militära övergreppen mot minoritetsgruppen rohingya fortsätter i norra Rakhine. Det är inte första gången som statens muslimska civilbefolkning drivs på flykt, men övergreppens omfattning är större än någonsin tidigare. Minst 607 000 människor har tvingats fly och hela byar bränns ner för att förhindra dem från att återvända.  Det betyder att mer än hälften av den muslimska befolkningen i delstaten har fördrivits sedan våldsutbrottet den 25 augusti, 2017. Här följer en kort sammanfattning av krisens inledande händelseförlopp.  

  • Detta är den fjärde och största så kallade upprensningsaktion (eng: ‘clearing operation’) som militären genomför i Rakhine. Den utlöstes av de samordnade attacker mot trettiotalet militär- och polisposteringar som genomfördes av den väpnande gruppen Arakan Rohingya räddningsarmé (ARSA) den 25 augusti, 2017. Attackerna ledde till minst 110 dödsfall, enligt regeringen.
  • Två dagar tidigare, den 23 augusti, presenterades den av Aung San Suu Kyi tillsatta Rakhine-kommissionen en rapportmed rekommendationer för långsiktig utveckling i Rakhine-staten. Rapportens innehåll har kommit i skymundan som en följd av den dramatiska händelseutvecklingen sedan ARSA:s attack den 25:e augusti.
  • Över 607 000 människor, varav majoriteten tillhör folkgruppen rohingya, har sedan våldsamheternas utbrott 25 augusti flytt till gränsområdet mot Bangladesh, enligt International Organisation of Migration (IOM). [Länk till rapport från 2 nov] Enligt den burmesiska regeringen ska 400 personer ha dött, rapporterar Reuters. Den egentliga dödsiffran är sannolikt högre än så.
  • Vittnesmål från rohingyer som anlänt till Bangladesh vittnar om ohyggliga övergrepp mot civila såsom massavrättningar, urskilningslöst skjutande, våldtäkter och mordbränder.
  • Vittnen pekar ut militären tillsammans med säkerhetsstyrkor och civila mobbar som förövare, medan regeringen pekar ut ARSA som ansvariga för situationen.
  • Den nu pågående situationen kan jämföras med den tidigare upprensningsaktion som genomförde i oktober 2016. Då tvingades 70 000 rohingyer på flykt över gränsen och över tusen byggnader i fem byar förstördes. Militärens övergrepp är väldokumenterade, se tex Amnesty Internationals rapport. De två föregående aktionerna genomfördes 1978 (då 200 000 människor fördrevs) och 1991 (då 250 000 människor fördrevs).
  • Aung San Suu Kyis kansli beskriver militärens handlande som rättfärdiga operationer i jakten på terrorister i Rakhine. Beskrivningen av situationen har enligt henne ”förvrängts av ett isberg av desinformation” i internationell media och hon påpekar genomgående att det är den ovan nämnda ARSA-gruppen som orsakat våldet och massflykten. Hennes kansli beskyller rohinyas för att sätta eld på sina egna byar och hon bidrar till att piska upp rädsla genom att varna för nya terroristattacker. I hennes uttalanden nämns inte militärens övervåld, det stora antalet flyende och att det i första hand är muslimer som flyr.
  • 11 september kallar Zeid Ra’ad al-Hussein, FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, för ”ett skolbok-exempel på etnisk rensning”.
  • Den 12 september tillsatte den burmesiska regeringen en kommitté för att genomföra Kofi Annan-rapportens rekommendationer. Enligt ett uttalande den 15 september ska kommittén inom två veckor ta ställning till vilka av rekommendationerna som är möjliga att genomföra.
  • Den 13 september höll FN:s säkerhetsråd ett extrainsatt möte med anledning av situationen i Rakhine. I det första gemensamma uttalandet om Burma på nio år fördömde säkerhetsrådet ”det våld som lett till 370 000 människors flykt” och uttryckte djup oro för uppgifterna om övervåld. Enligt uttalandet måste omedelbara steg tas för att få våldet att upphöra. Kina blockerade Egyptens förslag att i uttalandet kalla rohingyer för flyktingar som ska garanteras rättigheten att återvända till Burma från Bangladesh, rapporterar New York Times.
  • Zaw Htay, talesperson för den burmesiska regeringen, bekräftar att upprensningsaktionenriktar sig mot 471 byar i Rakhine, enligt tidningen the Guardian. 210 av byarna ska vara helt eller delvis tomma. Han menar att det i huvudsak är terrorister och terroristernas offer som flyr. I sin kommunikation sätter han i det närmaste likhetstecken mellan rohingyer och terrorister.
  • Den 18 september diskuterades situationen i Rakhine  under ett extrainsatt ministermöte i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i New York. Brittiska regeringen publicerade en pressrelease efter mötet.[Länk]
  • Den 19 september gjorde Aung Sang Suu Kyi i ett TV-sänt tal sitt första större framträdande sedan våldsamheterna i Rakhine bröt ut den 25 augusti. Se Burmakommitténs sammanfattande analys av talet.
  • Den 19 september rapporterar Human Rights Watch (HRW) att 214 byar har nästintill totalförstörts sedan våldsutbrottet 25 augusti. Organisationen hänvisar till omfattande vittnesmål om anlagda bränder, mord och plundring utförd av militär.
  • Den 19 september beslutade den brittiska regeringen att upphöra träningssamarbetet med den burmesiska armen, uppger Burma Campaign UK.
  • Den 19 september begärde FN:s undersökningskommitté (Fact Finding Mission, FFM), som hittills nekats tillgång till Rakhine, att deras uppdrag skulle förlängas med 6 månader.  Kommitténs uppdrag är att utreda brott mot mänskliga rättigheter i konflikterna i Rakhine, Kachin och Norra Shan sedan 2011. [Länk till uttalandet]
  • Den 20 september talade Burmas vicepresident till FN:s generalförsamling. Han upprepade påståendet att våldet i Rakhine upphörde den 5:e september. En god nyhet är att regeringen ska utse en ny kommitté för att bevaka implementeringen rekommendationerna i Kofi Annan-rapporten. [Länk till talet]
  • Den 22 september är den humanitära situationen för flyktingarna i Rakhine och i Bangladesh fortsatt mycket allvarlig. Det saknas boende, mat, vatten och sjukvård, rapporterar Sveriges Radios Alice Petrén från Cox’s Bazar i Bangladesh. [Länk] Internationella hjälporganisationer tillåts fortfarande inte komma in i Rakhine, med undantag för Röda Korset. Undernärda barn drabbas hårt av kapacitetsbristen på plats, rapporterar the Guardian. Redan för två månader sedan led uppskattningsvis 80 000 barn av undernäring i Rakhine. Sedan dess har situationen avsevärt förvärrats.[Länk till artikel]
  • Den 22 september pågår fortfarande ett stort antal bränder i Rakhine, uppger Amnesty International som tagit del av nya satellitbilder. [Länk]
  • Den 24 september uppger burmesisk militär att 28 hinduer hittats döda i Rakhine. ARSA förnekar inblandning. [Länk]
  • Den 28 september publiceras allvarliga uppgifter om  en lokal FN-chef i Burma, som de senaste fyra åren bl.a. försökt stoppa människorättsaktivister att resa till Rohingya-områden. [Länk]
  • Den 28 september höll FN:s säkerhetsråd ett öppet möte om Burma för första gången sedan 2009.  Under mötet varnade generalsekreteraren António Guterres för att ytterligare 250 000 muslimer i centrala Rakhine kan tvingas på flykt. [Länk] Enligt Oxfam saknar ca 70% av de 480 000 rohingya-flyktingarna skyddat boende, rapporterar the Guardian. [Länk]
  • Den 28 september tillbakavisar Burmas FN-representant uppgifterna om att det pågår en etnisk utrensning i Rakhine. [Länk]
  • Den 2 oktober reser utländska diplomater till Rakhine. Efter resan görs ett gemensamt uttalande. [Länk]
  • Den 4 oktober publicerar Human Rights Watch nya uppgifter om en massaker i Maung Nu, Rakhine. Dussintals pojkar och män ur den muslimska minoritetsgruppen Rohingya sköts eller höggs ihjäl av militära styrkor, enligt vittnesmål. [Länk]
  • Den 7 oktober: Situationen för de rohingyer som ännu inte flytt från Rakhine är så outhärdlig att de har att välja mellan att fly eller att svälta till döds, varnar BROUK. [Länk, pressrelease]
  • Den 11 oktober: Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, OHCHR) publicerar en intervjustudie utförd i Cox’s Bazar, Bangladesh. [Länk]
  • Den 11 oktober: Utrikesminister Wallström besvarar skriftlig fråga i om Sveriges agerande i frågan om Rakhine. [Länk]
  • Den 13 oktober: Kofi Annan presenterar Rakhine-kommissionens rapport på ett informellt möte i FN:s säkerhetsråd, rapporterar Mizzima. [Länk]
  • Den 16 oktober meddelar EU:s ministerråd att högt uppsatta ledare inom den burmesiska militären inte längre är välkomna till EU och dess medlemsländer.  I det försiktigt formulerade meddelandet konstateras att majoriteten av de drygt 500 000 människor som på några få veckor drivits på flykt tillhör den muslimska minoritetsgruppen Rohingya och att flyktens storskalighet tyder på att den orsakats av medvetna handlingar. Enligt meddelandet står EU också redo att stödja Burma i genomförandet av Rakhine-kommissionens rekommendationer i den så kallade Kofi Annan-rapporten. Svenska Burmakommittén välkomnar referenserna till Kofi Annan-rapporten och ministerrådets krav på att den FN-ledda grupp med uppdrag att undersöka brott mot de mänskliga rättigheterna i Burma ska ges tillgång till Rakhine. Dock är ministerrådets uttalande beklämmande svagt i relation till de systematiska övergrepp som begåtts mot rohingyer under lång tid och som intensifierats bortom alla tänkbara gränser sedan det senaste våldsutbrottet i augusti, 2017. Det finns en stor risk att den burmesiska militären tolkar uttalandet som ett grönt ljus att fortsätta övergreppen. [Länk]

Den löpande uppdateringen av texten upphörde 16 oktober.