kvinnliga människorättsförsvarare

Kvinnliga människorättsförsvarare i Burma särskilt utsatta

Kommentar, Stockholm 12 april

Svenska Burmakommittén har tidigare uppmärksammat civilsamhällets krympande utrymme i Burma. Journalister och människorättsförsvarare hotas och fängslas. Särskilt utsatta är kvinnliga människorättsförsvarare.

Organisationen Free Expression Myanmar (FEM) har sammanställt en rapport som undersöker de risker kvinnliga människorättsförsvarare utsätts för. Rapporten slår fast att alla som arbetar med att försvara mänskliga rättigheter i Burma riskerar att utsättas för våld eller hot om våld i viss utsträckning. Men de kvinnor som arbetar med dessa frågor är särskilt utsatta. Kvinnliga människorättsförsvarare utsätts i större utsträckning för könsrelaterat våld, det vill säga fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som riktas mot en person på grund av hans/hennes kön, i huvudsak mäns våld mot flickor och kvinnor. De som arbetar med särskilt känsliga eller tabubelagda ämnen, såsom HBTQ-rättigheter, sexuella rättigheter eller ökad kvinnlig representation och ledarskap löper enligt rapporten högst risk för att utsättas för könsrelaterat våld.

Mäns våld mot kvinnor finns på flera nivåer av samhället, från staten ner till familjen. Många kvinnliga människorättsförsvarare berättar i rapporten att de inte avslöjar sina yrken för någon eftersom de är rädda för att bli utsatta för våld av människor i deras närhet. Flera beskriver hur de hotas på sociala medier, över telefon eller i direkt kontakt med människor.

Risken att drabbas av könsrelaterat våld är särskilt hög i Burma på grund av starka patriarkala strukturer och militarisering, men också på grund av religiös extremism. Kvinnliga människorättsförsvarare ses som ett hot mot den militariserade ordningen som ofta präglas av traditionella könsnormer. För att återupprätta ordningen används ofta våld, menar rapportförfattarna. Rapporten pekar även på hur kvinnliga MR-försvarare i större utsträckning begränsas av sina nära och kära. Istället för att hjälpa till med att hitta lösningar på de problem med hot och våld som de utsätts för, ombeds de ofta att sluta engagera sig i dessa frågor.

Att kvinnliga människorättsaktivister är mer utsatta än sina manliga kollegor är inte unikt för Burma. Tidigare i år presenterade Michel Frost, FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarare, rapporten Situation of women human rights defenders. Frost konstaterar inte bara att kvinnor löper högre risk att drabbas av våld eller hot om våld när de arbetar med frågor om mänskliga rättigheter. Rapporten visar också på att andra typer av diskriminering förekommer. Däribland systematisk uteslutning från beslutsfattande forum, offentlig smutskastning eller attacker på familjemedlemmar.

Men trots att klimatet för kvinnliga människorättsförsvarare i landet är mycket besvärligt så finns det de som trotsar de patriarkala strukturerna. Förutom FEM:s rapport så har Nonviolent Peaceforce och Institute for Strategy and Policy (ISP) nyligen kartlagt de kvinnor som aktivt bidrar till fredsprocessen i Burma. Deras kartläggning visar att det trots den utsatta situationen finns många kvinnor som bidrar till att lösa konflikter i landet.