Burmas ofria val

Valet i Burma är en del av det som militärjuntan (State Peace and Development Council – SPDC) kallat för ”The Seven-step Road Map to Democracy”. När regimen meddelade att val skulle hållas 2010, väcktes förhoppningar både i Burma och omvärlden att valet skulle innebära en öppning i det slutna och diktatoriska landet. Att en demokratisk förändring äntligen skulle få ta sin början. Men allt som sedan hänt pekar på att det inte kommer att bli så, att valet istället kommer vara ett sätt för Burmas militärregim att befästa sin makt och krossa den demokratirörelse som finns.

De stora politiska allianserna och samarbetsorganen för de etniska minoriteterna i Burma tar starkt avstånd från valet.  I ”2010 Elections: Stealing Democracy” skriver de:

“Burma’s upcoming 2010 elections will not bring democracy, security, or national reconciliation to the country. The 2008 constitution was forged in an exclusive, undemocratic and non-reconciliatory manner and is only an institutional tool perpetuating military rule.”

Global kampanjlogga

Vidare har rörelsen lagt fram tre punkter som man menar att regimen måste rätta sig efter om man ska kunna räkna med stöd för valet från demokratirörelsen, de etniska minoriteterna och befolkningen i stort:

1) Att alla politiska fångar, inklusive Aung San Suu Kyi, släpps villkorslöst,
2) ett stopp för militärjuntans attacker på de etniska minoriteterna och på demokratirörelsen och
3) en genuin och inkluderande politisk dialog, som inbegriper en översyn av konstitutionen från 2008.

Svenska Burmakommittén driver under 2010 en kampanj om valet i Burma 2010, där vi i linje med den burmesiska demokratirörelsens ståndpunkter verkar för ett fördömande av valet och att världssamfundet vägrar erkänna resultatet därifrån. Valet i Burma kommer inte att innebära den demokratiska öppning som många hoppats på, utan kommer istället att befästa militärens makt. Vi får inte legitimera deras försök att stjäla demokratin!

Några anledningar till att fördöma valet i Burma:

Personer som sitter  i fängelse får ej ställa upp i valet. Det innebär blad annat att Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi, som med stor majoritet valdes till Burmas ledare 1990 men som sedan dess under majoriteten av tiden har suttit i husarrest, inte får ställa upp i valet.

– Inte heller partier som har medlemmar som sitter i fängelse får registrera sig, om de inte utesluter dessa medlemmar. Det innebär att Suu Kyis parti NLD (National League for Democracy) antingen måste utesluta sin ledare – och alla andra fängslade medlemmar – eller inte ställa upp i valet. De har valt det senare alternativet.

– De partier som inte registrerar sig inför valet blir upplösta.

– Inför valet har ännu hårdare restriktioner gällande åsikts- och församlingsfrihet införts.

– Alla partier som ställer upp i valet skriver under på att stödja den konstitution som militärjuntan nästan exklusivt har skrivit och som infördes efter en mycket tveksam folkomröstning 2008. I konstitutionen fastställs bl a att 25 procent av ett framtida parlament kommer att utgöras av militärer, att vissa höga poster som försvars- och inrikesminister alltid kommer att befästas av militärer och att militären när som helst kan utlysa undantagstillstånd. Ingen kritik fick framföras mot konstitutionen innan den folkomröstades om, och folkomröstningen genomfördes bara några veckor efter att cyklonen Nargis dödat 140 000 personer och gjort miljontals bostadslösa.

– Konstitutionen fastställer också ett centralstyre i Burma, något som landets många etniska minoriteter starkt motsätter sig. Det pågår på flera håll i Burma stridigheter mellan armén och rebellgrupper och flera rapporter kommer nu om att stridigheterna trappas upp inför valet.

– Flera av de etniska minoriteterna i Burma kommer inte att få rösta alls i valet. Det är upp till juntan att bestämma vilka områden där man tycker att det är för ”osäkert” för att val ska kunna genomföras.

– Konstitutionen reserverar vissa poster för de med militär bakgrund; dessutom beskrivs vissa poster (oklart vilka) som enbart passande för män.

– Efter valet kommer militären ha vetorätt för alla ändringar som partierna vill göra i konstitutionen.

– Genom att konstitutionen införs får Burmas generaler och militärpersonal straffrihet för alla de brott de begått mot civilbefolkningen. Så sent som i mars publicerade FN en rapport av Tomás Ojea Quintana, FN:s särskilda rapportör om de mänskliga rättigheterna i Burma, som menade att FN:s säkerhetsråd skulle inrätta en kommission med uppgift att undersöka om brotten som begås av Burmas militärjunta kunde utgöra brott mot mänskligheten och krigsbrott under ICC (International Criminal Court).

Detta år jobbar Svenska Burmakommittén särskilt med att informera om Burmas ofria val, genom bl a seminarier och debattartiklar i media. Vill du veta mer om vårt arbete, eller om Svenska Burmakommittén i stort, så mejla oss på info@burmakommitten.org.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.