Burmas val 2015: vilka är med?

Burmas rohingyabefolkning har länge utsatts för grav systematisk diskriminering och befaras varken få ställa upp eller rösta i valet. Foto: SBK

Burmas rohingyabefolkning har länge utsatts för grav systematiskt förtryck. Det befaras att de varken får ställa upp eller rösta i valet. Foto: Svenska Burmakommittén

Så många som 91 politiska partier och nästan 6200 kandidater ställer upp till val i Burma den 8 november. På Irrawaddys särskilda valhemsida hittar du beskrivningar av de främsta partierna.

Till dem hör regeringspartiet Union Solidarity and Development Party (USDP) och National League for Democracy (NLD), oppositionspartiet som leds av Aung San Suu Kyi. Inför valet har många generaler lämnat militären för att kandidera genom USDP, som redan består av före detta militärpersonal och dess allierade. Därutöver kandiderar en många olika etniskt baserade partier, som du kan läsa mer om nedan.

Vilka utesluts?

  • Hundratusentals rohingyas har uteslutits från röstlängderna och får inte rösta. Detta inkluderar hundratusentals som fick rösta under valet 2010. Uteslutningen är tydligt diskriminerande och utgör ett hårt slag mot en redan marginaliserad etnisk minoritet.

Personer som identifierar sig som rohingya nekas även från att ställa upp i valet, såsom den nuvarande parlamentarikern Shwe Maung (USDP). Om inte rohingyas tillåts politisk representation är det svår att se att hur denna utsatta grupps desperata situation ska kunna förbättras.

  • Fångar, inklusive politiska fångar, får inte rösta. Tillslaget mot fredliga aktivister, studenter och bönder i Burma, enligt bland andraHuman Rights Watch. Läs mer om hur olika repressiva lagar används för att tysta landets fria röster här.
  • Hundratusentals internflyktingaroch människor som befinner sig i konfliktzoner riskerar inte kunna rösta, såsom de konfliktdrabbade i delar av delstaten Kachin.
  • Kvinnors politiska deltagande måste stärkas. För tillfället domineras politiska partier och institutioner av män. Om kvinnor inte ges möjlighet att aktivt delta i landets pågående reformprocesser riskerar resultatet bli nya policyinitiativ som inte beaktar kvinnors erfarenheter av konflikt och utanförskap, som försvårar försoning och som cementerar ojämlikhet mellan könen. Läs mer i briefern Peace for Whom?

Etniska partier

Så många som 59 av de 91 kandiderande partierna representerar etniska eller religiösa minoriteter. Transnational Institute har gjort en användbar översikt av dessa.

Burma är uppdelad i 14 delstater, varav hälften kallas ”etniska stater” och är hem till många olika etniska och lingvistiska grupper. Etniskt baserade partier förväntas vinna stort i dessa sju delstater, men bedöms ändå inte få tillräckligt många platser i det nationella parlamentet för att kunna få reellt inflytande om de inte samarbetar med varandra eller med NLD.

Etniskt baserade partier kandiderar till 207 av de valbara 498 platserna i det nationella parlamentet i valet 2015. Detta utgör 42% av de valbara platserna, och 31% av alla platser sammanlagt om man räknar med de som är reserverade åt militären.

Flera ställde även upp i valet 2010, som genomsyrades av valfusk och bojkottades av andra etniska partier och av NLD. Bland de etniska partier som kandiderade då gjorde Shan Nationalities Democratic Party och Rakhine Nationalities Development Party bäst ifrån sig.

Hur ser Burmas politiska system ut och hur går valet till? Läs mer här!

#BurmasVal2015 Håll utkik efter höstens seminarier!

#BurmasVal2015 Håll utkik efter höstens seminarier!