Folkgruppen rohingya hårt utsatt

I skuggan av Burmas historiska val 2015 fortsätter rohingyas rättigheter att kränkas på allvarliga sätt. Experter varnar för brott mot mänskligheten. Omvärlden måste med större kraft stå upp för folkgruppens rättigheter och utkräva ansvar av den burmesiska regeringen som har det yttersta ansvaret för att skydda sin befolkning.

Bland annat bör Sverige och EU:

  • aktivt verka för en FN-utredning som kan identifiera våldsutövare och de som sprider hatpropaganda
  • ställa tydliga krav på Burmas myndigheter att upphöra med all diskriminering mot rohingyabefolkningen
  • ställa tydliga krav på Burmas myndigheter att tillåta humanitär hjälp till alla delar av delstaten Rakhine

Underhösten 2016 har Burmas militär attackerat civila ur den i huvudsak muslimska folkgruppen rohingya. Hundratals har dödats och enligt FN har fler än 60 000 personer har tvingats fly från sina hem. Hus har bränts ned, kvinnor våldtagits och många har gripits. Därtill tillåts inte humanitära hjälporganisationer nå fram med sina hjälpsändningar, någonting som kan komma att ha förödande konsekvenser.

Yale Law School visar i en analys från 2015 att det finns starka bevis för att det långvariga våldet och kränkningarna av rohingyas rättigheter kan vara brott mot mänskligheten. Säkerhetsstyrkor, myndigheter och lokalbefolkning har utsatt individer ur folkgruppen för våld som skördat tusentals liv. Hundratals har torterats, våldtagits och godtyckligt arresterats. Därutöver sker diskriminering genom restriktioner mot barnafödande, giftermål, äganderätt och skolgång.

Rohingyas hålls åtskilda i särskilda läger och byar. Foto: SBK

Rohingyas hålls åtskilda. Foto: Sv Burmakommittén

Early Warning Project, som arbetar mot folkrättsbrott, varnar för att risken för massövergrepp och etnisk förföljelse i västra Burma är mycket hög. Burma toppar organisationens lista över högriskländer. Inte heller FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, Yanghee Lee, ser några förbättringar för rohingyas människorättssituation.

Majoriteten av rohingyafolket, uppemot en miljon personer, har isolerats i västra Burma och nekas rörelsefrihet. 140 000 personer är instängda i särskilda läger utan tillräckligt med mat och sjukvård. Tidigare i år bevittnade världen hur människor försökte fly den här desperata situationen i överfulla båtar. Hundratals drunknade eller hittades i människosmugglares massgravar.

I valet den 8 november 2015 fick rohingyas, efter ett regeringsbeslut, varken rösta eller ställa upp med kandidater, trots att de fått delta i tidigare val. Detta innebär att Burmas mest förtryckta folkgrupp idag saknar politisk representation och därmed riskerar att bli än mer utsatt för inskränkande lagar som är riktade mot dem.

Mer om rohingyas situation:

Muslimsk minoritet utsatta för militära övergreppintervju i Sveriges Radio, 28 december 2016

Våldet mot rohingyas måste stoppasdebattartikel i ETC, 20 december 2016

NLD led government must act to end Rohingya Crisisgemensamt uttalande inom det Europeiska Burmanätverket, 6 april 2016

Sverige måste verka för en FN-utredning – debattartikel av SBK i Sydsvenskan 6 nov 2015

Burmas muslimer i koncentrationslägerradioreportage i P1 3 nov 2015, SBK medverkar

Rohingyafolket lever sina liv bakom gallerfilmreportage i SVT:s Agenda 8 nov 2015

Även biståndsfinansierade bör hjälpa förföljdadebattartikel av SBK i OmVärlden 30 sept 2015, läs med referenser här

Svenska Burmakommitténs film från rohingyaläger finns här

Svenska Burmakommitténs framträdande i TV4 Nyhetsmorgon 15 maj 2015

Brev till Ban Ki-moon tillsammans med Avaaz, Fortify Rights m.fl. om att förhandla fram humanitärt tillträde till alla delar av västra Burma finns här

Kris i västra Burma – Sverige skyldig att ta ställningdebattartikel av SBK i ETC 2 april 2014

Om flyktingkrisen i Sydostasien på SBK:s hemsida

Vårt dagboksinlägg från rohingyaläger i västra Burma 2013 finns här