Flyktingkrisen i Sydostasien

Sverige tillsammans med andra länder måste adressera grundorsakerna till flyktingkrisen i Sydostasien – burmesiska myndigheters fortsatta förföljelse av rohingyas.

Uppdatering: den 29 maj hölls ett regionalt krismöte i Bangkok där representanter från 19 länder samlades för att diskutera båtflyktingkrisen. Thailand och Malaysia har lovat att ge 7 000 flyktingar skydd i ett års tid. Att representanter från så många länder – inklusive från Burma – medverkade ansågs vara ett framsteg i sig; däremot lyckades man inte komma överens om tillräckliga åtgärder för att långsiktigt hjälpa nödutsatta flyktingar från Burma och Bangladesh. Regeringen i Burma fortsätter med sin systematiska diskriminering mot rohingyas; inför valet 2015 har rohingyas möjligheter att rösta tydligt försämrats.

Omvärlden måste fortsatt

  • Kräva att Myanmars regering tillåter fullt humanitärt tillträde till alla delar av Rakhinestaten och att de underlättar för hjälporganisationer att verka där.
  • Kräva att Myanmars makthavare upphör med sin diskrimineringspolitik och människorättsbrott mot rohingyas, och jobbar aktivt för att lösa krisen i västra Burma.
Foto: SBK

Foto: SBK

Uppemot 8 000 båtflyktingar från Burma och Bangladesh befaras driva omkring utanför Thailands, Malaysias och Indonesiens kuster. Istället för att avvisa båtarna måste länderna i regionen omedelbart inleda sök- och räddningsaktioner.

Det största flertalet av flyktingarna tros tillhöra den muslimska minoritetsgruppen rohingya från delstaten Rakhine i västra Burma, där de är utsatta för grav och systematisk förföljelse.

Ombord på båtarna råder stor nöd, med brist på vatten och mat. Flera klarar inte av den långa resan och kastas överbord.

Flyktingarna utnyttjas av hänsynslösa människosmugglare och kriminella nätverk. I djungeln mellan Thailand och Malaysia hålls de som gisslan, och deras familjer krävs på stora summor för att de ska släppas. I det här reportaget i Sveriges Radio följer vi Noor och Abdul vars 14-åriga dotter hålls av smugglare på hemlig ort.

Flyktingar som överlevt vittnar om fruktansvärda förhållanden i smugglarlägren; människor tvingas sova på varandra, utsätts för tortyr och sexuellt våld, och dör av svält och enkla sjukdomar. Flertalet massgravar där migranter har begravts har hittats i södra Thailand.

Att tusentals människor flyr västra Burma på fiskebåtar säger en hel del om de svåra villkor rohingyas lever under. Att den grava diskrimineringen mot dem är systematisk och understött av myndigheter är väldokumenterat. Inför de allmänna valen i höst har de statslösa rohingyas fråntagits temporära ID-kort, vilket spätt på oron om deras framtid i Burma.

Rohingyas är statslösa, och förvisade till särskilda läger och byar, åtskilda från majoritetssamhället, utan tillräcklig med mat eller sjukvård. De är beroende av förnödenheter utifrån, men Burmas regering gör inte tillräckligt för att de ska nås av hjälporganisationer; tvärtom utvisades Läkare utan gränser i 2014, vilket ledde till att många miste livet.

Läs vårt dagboksinlägg från rohingyaläger i västra Burma här.

Se vår film från rohingyaläger här.

Se vårt framträdande i TV4 Nyhetsmorgon här.

Läs vårt brev till Ban Ki-moon tillsammans med Avaaz, Fortify Rights m.fl. om att förhandla fram humanitärt tillträde till alla delar av västra Burma här.

Läs vår debattartikel i ETC här.