Burmas val 2015

Burmas militär kommer stå som de slutgiltiga vinnarna av landets historiska val. Foto: The Irrawaddy

#BurmasVal2015 Oavsett valutgång står Burmas militär som vinnare. Foto: The Irrawaddy

Under 2015 och 2016 kommer Svenska Burmakommitténs informationsarbete vara inriktat på valet, eftervalsperioden och vägen framåt. Har du frågor om Burmas val eller vägen framåt? Kontakta oss! 

Parlamentsvalen i november resulterade i en överlägsen seger för Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD. Vår eftervalsanalys redogör för valresultaten och regeringsbildningen. Trots den positiva valutgången har Burma lång väg kvar innan landet är en demokrati. I vår analys inför valet tydliggör vi på vilka sätt militären fortsatt kommer att behålla makten.

Burmas odemokratiska konstitution reserverar en fjärdedel av alla platser i parlamentet åt militären. För att ändra den måste minst 75 % av alla ledamöter rösta för en ändring, vilket innebär att militärledningen i praktiken har vetorätt över konstitutionsändringar. Bland annat  hindrar konstitutionen frihetskämpen Aung San Suu Kyi från att bli president, och skyddar generaler från att ställas inför rätta för begångna människorättsbrott. All lagstiftande, verkställande och juridisk makt kan övergå till Burmas överbefälhavare vid undantagstillstånd.

Kontakta Svenska Burmakommittén om du har frågor eller vill ha citat

Inför valet försökte den dåvarande oppositionen, med Aung San Suu Kyi och partiet NLD i spetsen, få till stånd en konstitutionsändring innan valet. Fem miljoner personer har skrivit under partiets namninsamling om en översyn av konstitutionen.

En avgörande sak NLD försökt få igenom är just en ändring av den del av konstitutionen (sektion 436) som ger militären vetorätt. Men lagförslaget om att ändra sektion 436 röstades ner i juni 2015.

Aung San Suu Kyi närmade sig även Shwe Mann, ordförande för Burmas militärstödda regeringsparti USDP, som sympatiserade med en konstitutionsändring. I en maktdemonstration av tidigare och nuvarande militärer avsattes Shwe Mann i en palatskupp i augusti 2015.

Intern kupp i regeringspartiet

Endast tre månader innan valet har ordföranden för Burmas militärstödda regeringsparti, USDP, dramatiskt avsatts. Sent den 12 augusti omringades partihögkvarteret av säkerhetspersonal och morgonen därpå meddelades att Shwe Mann får lämna posten som ordförande.

Shwe Mann var en av Burmas mäktigaste män. Han var högt uppsatt inom den tidigare juntan och återfanns även på EU:s sanktionslista, och anklagas för flera människorättsbrott. Under sin tid i militären ansvarade han bl.a. för attacken mot Aung San Suu Kyis konvoj 2003 (massakern i Depeyin) och förmedlade order om att skjuta ner munkar under Saffransrevolutionen 2007.

Trots sin tveksamma bakgrund hade Shwe Mann, som även är talesman för parlamentets underhus, och Aung San Suu Kyi, närmat sig varandra. Shwe Mann stödde till synes Aung San Suu Kyis kampanj för en ändring av Burmas odemokratiska konstitution. Många internationella bedömare har förutspått att han skulle ha goda chanser att bli landets nästa president.

Avsättningen bedöms vara en intern maktkamp där militären och f.d. generaler markerar att Shwe Manns närmande till oppositionen inte ses med blida ögon. En annan trolig anledning till att han avsätts är att han hindrat ett hundratal f.d. generaler att kandidera för regeringspartiet USDP.

Utmaningar under valupptrappningen

Maktdemonstrationen mot Shwe Mann är en påminnelse om militärens och de före detta generalernas ovilja att lämna ifrån sig sina politiska privilegier. Utvecklingen får också besvärliga konsekvenser för Aung San Suu Kyi, som tros ha satsat sina kort på att dra nytta av samarbetet med den inflytelserike Shwe Mann, eftersom hon på grund av lagen inte själv kan bli president.

Vad kan Sverige och omvärlden göra för att stödja demokratisering i Burma?

Läs Svenska Burmakommitténs uppmaningar i vår analys inför valet, Burmas val: demokratiskt genombrott, politisk teater eller något däremellan?

Svenska Burmakommitténs projekt i Burma/Myanmar stödjer aktivister som på olika sätt kämpar för demokratisering. Genom kampanjer i Sverige lyfter vi fram dessa och andra civilsamhällsröster. Stöd vårt arbete genom att bli medlem, 150 kr/år.