Turism till Burma

Länge förespråkade den burmesiska demokratirörelsen, med Aung San Suu Kyi i spetsen, en total bojkott av turistresor till Burma. Sedan ett par år tillbaka har hållningen ändrats, men samtidigt som man inte förespråkar en bojkott efterfrågas en ansvarsfull turism.

Tillsammans med Tourism Transparency har Svenska Burmakommittén tagit fram broschyren ”Semestra i Burma?!” som innehåller tio tips för ansvarsfullt resande. Kika i den redan idag!

På Almedalen försökte vi ta reda på om en ansvarsfull turism till Burma är möjlig. Läs referatet!

NLD:s turismbojkott

Fram till slutet av 2010 förespråkade oppositionspartiet NLD – National League for Democracy, som leds av Aung San Suu Kyi – en total bojkott av turistresor till Burma. Skälen till bojkotten var bland annat att turismen gav regimen inkomster och därmed indirekt bidrog till att upprätthålla den, samt att turistattraktioner byggts med tvångsarbete.

Sedan slutet av 2010 förespråkar inte NLD längre en total bojkott. I november 2010 sa den nu avlidne Win Tin, en av NLDs främsta ledare: ”We want people to come to Burma, not to help the junta, but to help the people by understanding the situation (…).” Samtidigt varnade Win Tin för en viss sorts turism: ”To have a very big cruise ship with hundreds of tourists coming in – that’s a lot of money for the regime, and so we don’t like such big business.”

Aung San Suu Kyi uttrycker samma ståndpunkt, bl.a. i en intervju med Lonely Planet: ”Tourists could benefit Burma if they go about [their travels] in the right way, by using facilities that help ordinary people and avoiding facilities that have close links to the government. If [tourists make the effort] to meet people working for democracy, then it might help.”

DSC00254 (640x484)

Rangoon. Hit får utländska turister resa. Många gränsområden i Burma har man dock inte tillgång till. Foto: Svenska Burmakommittén.

Till researrangörer

Svenska Burmakommittén anser att de resebolag som arrangerar resor till Burma/Myanmar har ett stort ansvar att kontrollera – så långt det är möjligt – att de resebyråer, hotell, transportmedel mm som används inte är ägda av regimen eller affärsmän med nära samröre med regimen. Det är viktigt att så långt som möjligt säkerställa att pengarna går till att stödja den fattiga lokalbefolkningen och inte till att berika regimen ytterligare.

Researrangörer bör också informera sina resenärer om vilken typ av land de reser till och hur situationen ser ut i de delar av landet dit turister inte får besöka. I de konflikthärjade gränsområdena förekommer människorättsbrott som våldtäkt, tortyr, tvångsförflyttningar och olaga frihetsberövande.