FN-utredare: Burmas överbefälhavare bör åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott

Kommentar, Stockholm, 27 augusti 2018

Burmas överbefälhavare general Min Aung Hlaing bör tillsammans med ett antal andra befälhavare från den burmesiska militären utredas och åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det menar FN:s oberoende utredare i sin slutrapport som offentliggjordes i dag.

Burmas överbefälhavare general Min Aung Hlaing.

Utredarna, som under sitt 18 månader långa uppdrag bland annat intervjuat 875 överlevande och studerat satellitbilder och annan dokumentation, menar att det finns omisskännliga bevis på att den burmesiska militären gjort sig skyldig till mycket allvarliga folkrättsbrott i delstaterna Rakhine, Kachin och Shan.

När det gäller övergreppen mot rohingyer i Rakhine, menar utredarna att flera faktorer pekar mot folkmord, det vill säga att det funnits en avsikt att helt eller delvis förgöra rohingyerna som grupp. Utredarna lyfter bland annat fram den omfattande och långvariga hatretoriken mot rohingyer och brutaliteten, omfattningen och systematiken i övergreppen. De menar också att myndigheterna under lång tid försökt ändra den demografiska sammansättningen i delstaten, bland annat genom reglering av familjebildning och barnafödande. Utredarna menar också att det inte går att underskatta signalvärdet i överbefälhavarens uttalande om att lösa ”problemet med bengalerna, som tidigare regeringar inte lyckats avsluta”.

Utredarna slår fast att militären i samband med stridigheter i Shan och Kachin gjort sig skyldiga till övergrepp som på många sätt liknar övergreppen i Rakhine. Dessa övergrepp utgör enligt utredarna brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Utredarna uppmanar FN:s säkerhetsråd att hänföra situationen till den Internationella brottmålsdomstolen, alternativt upprätta en särskild internationell tribunal. De uppmanar även säkerhetsrådet anta riktade sanktioner mot förövarna, samt införa ett globalt vapenembargo mot Burma.

I väntan på att säkerhetsrådet agerar, anser utredarna att FN:s generalförsamling eller råd för mänskliga rättigheter bör inrätta en instans som kan utreda individuella anklagelser och förbereda straffrättsliga åtal i nationella, regionala eller internationella domstolar. De föreslår också att en ytterligare utredning tillsätts i väntan på att ovanstående kan komma igång.

Ordföranden i FN:s utredningskommission Marzuki Darusman under måndagens presskonferens.

Svenska Burmakommitténs kommentar
Reaktionerna lät inte vänta på sig när FN-rapporten offentliggjordes på måndagen. Att den så tydligt pekar ut Burmas högste militäre ledare och rekommenderar FN:s säkerhetsråd att hänföra situationen till den Internationella brottmålsdomstolen för att utreda anklagelser om folkmord är uppseendeväckande. Det är inte ofta så kraftiga anklagelser och åtgärder förs fram och rekommenderas av FN.

Rapporten kritiserar också den civila regeringens agerande i skarpa ordalag, bland annat för att inte ha gjort tillräckligt för att skydda befolkningen och för att ha försvårat arbetet för oberoende utredare. Även företaget Facebook kritiseras för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder när dess plattform använts för att uppvigla, mobilisera och sprida propaganda. Efter det att rapporten publicerats stängde Facebook ned 18 konton och 52 sidor kopplade till den burmesiska militären, bland dessa general Min Aung Hlaings officiella konto. Totalt hade dessa konton och sidor omkring 12 miljoner följare enligt Facebook.

Svenska Burmakommittén har vid flera tillfällen uppmanat den svenska regeringen att visa tydligare ledarskap i frågan om ansvarsutkrävande för folkrättsbrotten i Burma. Slutsatserna från FN:s utredare understryker ytterligare detta behov. En konkret åtgärd i riktning mot ansvarsutkrävande, är att verka för att FN:s utredare presenterar sin rapport direkt för säkerhetsrådet.

Sveriges regering har vid flera tillfällen framfört att straffrihet inte kan tolereras. Samtidigt fortsätter den burmesiska militären att agera med total straffrihet. Svenska Burmakommittén menar att Sverige mer aktivt bör arbeta för att få till stånd en resolution som hänför situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen.

Rättsligt ansvarsutkrävande är viktigt eftersom historien visar att om brott mot mänskligheten får fortgå ostraffat kommer samma eller andra individer begå liknande brott framöver. Att få ett slut på straffriheten för grova folkrättsbrott måste prioriteras.

EU beslutade i april 2018 att förlänga och utöka sitt vapenembargo mot Burma. EU har även infört restriktiva åtgärder, såsom inreserestriktioner och frysning av tillgångar, mot sju individer inom Burmas försvarsmakt och gränspolis. Dessa steg välkomnas men är otillräckliga. Sverige bör inom EU verka för att general Min Aung Hlaing och andra som tydligt pekas ut av FN:s utredare förs upp på sanktionslistan. Även riktade ekonomiska sanktioner mot militären och militärägda företag bör övervägas.

Det är av största vikt att det fortsatta våldet och diskrimineringen av rohingyer, vad gäller rörelsefrihet, medborgarskap och andra rättigheter upphör. Underlåtenhet att ta itu med diskrimineringen bör mötas av ett ökat tryck från Sverige och omvärlden.

Svenska Burmakommittén följer situationen och arbetar med att långsiktigt stärka rohingyers och andra minoriteters rättigheter och politiska deltagande genom stöd till lokala civilsamhällesgrupper.

Publicerad i Nyheter