Aung San Suu Kyis oroande tal – sammanfattning och analys

Den 19 september gjorde Aung San Suu Kyi sitt första större framträdande sedan våldsamheterna i Rakhine bröt ut den 25 augusti, 2017. Svenska Burmakommittén har analyserat det oroande talet som till stora delar tycktes handla om något helt annat än den situation som FN kallar för “skolboksexempel på etnisk utrensning”.

Aung San Suu Kyi inledde talet med att hennes parti efter valvinsten 2015 givits förtroendet att ansvara för landets demokratiska övergång, fred & stabilitet och utveckling. Det innebär stora utmaningar som en regering, som knappt suttit 18 månader, inte kan förväntas lösa på kort tid.

- Jag är väl medveten om att världen fokuserar på situationen i Rakhine. Myanmar räds inte internationell granskning och är fast besluten att verka för demokratisk övergång, fred & stabilitet och utveckling för alla grupper (communities) i landet.

Efter den förra upprensningsaktionen i oktober 2016 har regeringen enligt ASSK gjort allt i sin makt för att återställa fred och stabilitet, och för att främja harmoni mellan rakhines och muslimer. Trots en rad av åtgärder, såsom tillsättandet av Rakhine-kommissionen, kunde regeringen inte förhindra det senaste våldsutbrottet i området. Aung San Suu Kyi var tydlig med att övergreppen inte kommer följas av straffrihet, oavsett av vem dem begås.

- Vi fördömer alla överträdelser mot mänskliga rättigheter och olagligt våld. Alla överträdelser kommer att lagföras enligt rättvisans strikta normer. Vi kommer att agera mot alla individer – oavsett religion, ras eller politisk position – som bryter mot landets lagar och de mänskliga rättigheterna.

Hon poängterade att det inte bara är rakhine-buddister och muslimer som flyr, utan även andra mindre uppmärksammade minoritetsgrupper. Hon nämnde flera gånger Rakhine-kommissionens rapport som offentliggjordes den 25 augusti, samma dag som upprensningsaktionen inleddes.

- Vi är fast beslutna om att implementera alla rekommendationer som främjar fred, harmoni och utveckling i Rakhine.

Sedan den 5 september har inga upprensningsaktioner (eng: clearance operations) genomförts och våldsamheterna har upphört, enligt statskanslern.

- Icke desto mindre är det med oro vi hör att många muslimer flyr över gränsen till Bangladesh. Vi vill ta reda på varför denna utvandring sker. Vi vill prata både med de som flytt och de som har stannat.

Enligt statskanslern har majoriteten av muslimerna i Rakhine inte utvandrat, och mer än hälften av de muslimska byarna i Rakhine är intakta. Hon bjöd in ”det diplomatiska samfundet” att tillsammans med Burma lära mer om de muslimer som framgångsrikt integrerats i Rakhine.

- Jag förstår oron över rapporterna om nedbrända byar och horder av flyktingar. Som tidigare nämnt har det inte varit någon konflikt eller upprensningsaktion sedan den 5 september. Vi är också oroliga och vill ta reda på vilka de riktiga problemen är.

Burma står berett att närsomhelst påbörja verifikationsprocessen för repatriering av återvändande flyktingar, sa Aung San Suu Kyi. Verifikationsprinciperna från 1993 kommer att tillämpas.

- De som kan verifieras vara flyktingar från det här landet kommer att accepteras och försäkras säkerhet och humanitärt stöd.

Svenska Burmakommitténs kommentarer

Det finns flera positiva budskap i talet som vi välkomnar. Till dessa hör inte minst fördömandet av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hennes försäkran om att att alla som begått kränkningar ska ställas till svars oavsett religion, ras eller politisk position.  

Dock finns starka skäl att ifrågasätta trovärdigheten i hennes uttalanden. Militären har tidigare begått liknande övergrepp helt utan rättsliga påföljder. Den undersökningskommission som på uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter ska utreda tidigare övergrepp och brott mot mänskliga rättigheterna har hittills nekats tillträde till Rakhine-området. Påståendet att Myanmar inte räds internationell granskning stämmer alltså inte. Om undersökningskommissionen kommer få tillträde till Rakhine återstår att se.

Det finns ett antal direkt felaktiga påstående i talet, så som att alla boende i Rakhine har likvärdig tillgång till utbildning och hälsovård. Detta stämmer helt enkelt inte. Rohingyer är nästan helt avskurna från både utbildning och hälsovård sedan den förra våldsvågen 2016.

Påståendet att militärens upprensningsaktion upphörde den 5 september stämmer inte. Det motsägs satellitbilder och vittnesmål som människorättsgrupper tagit del av. Human Righs Watch (HRW) rapporterar den 19:e september att 214 byar nästintill har totalförstörts. Intervjuade individer vittnar om anlagda bränder, mord och plundring utförd av militär och mobbar.

Per den 18 september har minst 420 000 rohingyer flytt till Bangladesh, enligt International Organisation for Migration (IOM). Enligt preliminära siffror är ungefär 60% av dessa barn. Denna massflykt kallar Aung San Suu Kyi för “utvandring” (exodus) i sitt tal. Ordvalet avspeglar inte den desperation och vånda som får familjer att fly från det skolboksexempel på etnisk utrensning som just nu tar plats i Rakhine.

Att i detta läge, med hänvisning till att hälften av de muslimska byarna inte bränts ner, betrakta glaset som halvfullt är lika uppseendeväckande som smaklöst. Även om vi på Burmakommittén är mycket besvikna över hur Aung San Suu Kyi hanterat krisen, så är det viktigt att påminna om att det är militären som bär det direkta ansvaret för de grova brott mot mänskliga rättigheter begås i Rakhine.

En uteslutande positiv del i hennes tal är att hon försäkrar att rekommendationerna från den så kallade Kofi Annan-utredningen, vars slutrapport presenterades bara timmar innan den senaste våldsvågen sattes igång, ska genomföras. Utredningen har välkomnats internationellt men i Burma är Aung San Suu Kyi relativt ensam om sin ambition att genomföra rekommendationerna. Militärens mottagande har varit relativt svalt och hos civilsamhället är denna genomgripande reformagenda nästan helt okänd. Det är av största vikt att rekommendationerna genomförs för att komma tillrätta med roten till förföljelserna mot rohingyer. Det handlar om medborgarskaps, rätten till rörelsefrihet, tillgång till sjukvård, skolgång och politiskt deltagande för att bryta den flera decennier långa diskrimineringen mot gruppen.

Endast den militära överbefälhavaren kan avbryta angreppen mot civilbefolkningen i Rakhine. Aung San Suu Kyi har ingen makt i det avseendet. Trots det är det henne som omvärlden fördömer. Militären hamnar i en mer gynnsam position. Det folkliga stödet för dem tycks öka i takt med framryckningarna i Rakhine-staten. Och samtidigt undgår de omvärldens kritik.

Länk till talet 

Presskontakt »

Publicerad 19 sep, 2017