26 Apr 2010

PRM: Bra EU-beslut om Burma

EU:s ministerråd diskuterade i dag situationen i Burma och antog en ny gemensam ståndpunkt. Detta mot bakgrund av det val som juntan har proklamerat ska hållas senare i år och den desperata situationen rörande mänskliga rättigheter.

- Det är bra att rådet tydligt konstaterar att reglerna som omgärdar valet omöjliggör ett demokratiskt val. Sverige och EU måste vara mycket tydliga med att man inte kommer att erkänna val som hålls under icke-demokratiska förutsättningar, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén, i ett pressmeddelande.

Regimens övergrepp mot framförallt landets etniska minoriteter är av en fruktansvärd omfattning. Våldet mot dem har också ökat då regimen vill få total kontroll över landet inför det så kallade valet.

- Vi ser mycket positivt på att EU ställer sig bakom FN-sändebudet Quintanas rapport om mänskliga rättigheter i Burma. EU bör verka för att hans förslag att en kommission ska inrättas för att undersöka brott mot mänskligheten i Burma blir verklighet, säger Karin Strandås.

- Situationen rörande de mänskliga rättigheterna i Burma är eländig och blir bara värre. Att förlänga de riktade sanktionerna man har mot Burmas generaler är det enda rimliga i detta läge. Något annat skulle sända helt fel signaler, säger Karin Strandås.

Rådets slutsatser finns att läsa här:

http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/114004.p

20 Apr 2010

Svenska Burmakommittén medverkar i OBS i P1

Idag kl 13.45 deltog Svenska Burmakommitténs ordförande Karin Strandås i OBS i P1, där hon talade om juntans s k val senare i år. Programmet sänds även i repris ikväll (tisdag) kl 20.45.

Du kan lyssna på Karin här.

Eller läsa Karins text här.

Eller här.

Miltärjuntans grepp om Burma

Häromdagen nåddes jag av nyheten att en femmånaders bebis blivit ihjälskjuten i Karenstaten i östra Burma. Flickan, hennes femåriga syster, och deras 37-åriga mamma blev mördade av den burmesiska militären.

Bataljon 369 kom till byn, öppnade utan varning eld och sköt mot alla bybor de såg. De sköt in i bambuhyddorna och efter människor som flydde springande in i djungeln.

Många i Sverige vet inte att den burmesiska militärjuntan för krig mot civila som tillhör Burmas många etniska minoriteter. Men våldet, framförallt mot kvinnor och barn, är av en fruktansvärd omfattning.

Burmas generaler gör allt för att behålla sitt järngrepp om landet. Minoriteterna utmanar genom sina egna språk, kulturer och större eller mindre anspråk på självständighet. Därför dessa offensiver mot civila. Därför våldtas kvinnorna systematiskt, därför bränns byarna ner, därför rycks varje risplanta nogsamt upp ur fälten runt byarna.

Till dessa delar av Burma kommer ingen utomstående. Inga internationella organisationer får tillträde till Burmas utkanter. Den enda hjälp som finns att få är från ideella sjukvårdare som tar sig in över gränserna till fots, med ryggsäckar fyllda med så mycket mediciner de kan bära.

I år har generalerna tänkt hålla val i Burma. Man har skrivit en konstitution som garanterar militären fortsatt makt, även om en del av generalerna får byta uniformen mot en kostym.

Regelverket kring valet är utformat så att det blir omöjligt för demokratirörelsen att delta. Partierna som ställer upp får till exempel inte ha några medlemmar som har suttit i fängelse – vilket stora delar av demokratirörelsen har. Burma har i nuläget 2100 politiska fångar. En av dem är fredspristagaren Aung San Suu Kyi. De som kämpat för demokrati får alltså inte vara med. Partier som inte ställer upp i valet blir olagliga.

Det är, således, inget val. Inte desto mindre får det konsekvenser, också för de etniska minoriteterna. Under de senaste månaderna har det skett en upptrappning av våldet mot dem. Juntan vill få kontroll inför valet, vill knäcka allt motstånd, även om det bara existerar i form av en fem månaders bebis som fötts till i deras ögon fel etnicitet.

FN:s speciella sändebud för mänskliga rättigheter i Burma presenterade den 5 mars i år en rapport som visade på omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Burma. Så omfattande att han rekommenderar att FN inrättar en särskild kommission för att undersöka om det som sker i Burma rentav är att rubricera som brott mot mänskligheten.

Hittills har förslaget bara fått stöd av ett fåtal länder, som Storbritannien och Australien, men den burmesiska demokratirörelsen, och Svenska Burmakommittén, uppmanar Sveriges regering att ställa sig bakom förslaget, liksom hela EU.

Karin Strandås

02 Apr 2010

SBK skriver om valet i ETC

Svenska Burmakommitténs ordförande Karin Strandås skriver en debattartikel om valet i tidningen ETC. Läs texten här, eller på ETC:s hemsida.

x

Juntan planerar behålla sitt grepp om Burma

Det är inte bara i Sverige det är val i år. Även i Burma ska val hållas. Men likheterna är få. Militärjuntan har skickligt snidat till den politiska verkligheten så att Burmas demokratirörelse kraftigt försvagas. En demokratirörelse som dessutom är rädd att västvärlden kommer att bidra till denna försvagning.

Burmas generaler inledde för 16 år sedan en process som de kallade ”en vägkarta till demokrati”, mer specifikt ”disciplinerad demokrati”. En grupp som handplockats av militären ägnade 14 år åt att ta fram en konstitution för Burma, som de facto garanterar juntan ett fortsatt maktinnehav.
Bara dagar efter att cyklonen Nargis – som dödade 140 000 människor och drabbade två miljoner – svepte in över Burma 2008 hölls en folkomröstning om denna konstitution. Enligt juntan deltog 98 procent av befolkningen och 94 procent av dessa röstade ja. Om inte omständigheterna vore så allvarliga skulle man kalla det ett skämt.

I år ska alltså ett slags val hållas. Aung San Suu Kyis parti NLD har nyligen beslutat att inte ställa upp, men västerländska diplomater pressar på för att demokratirörelsen ska delta. De vill att något ska hända och ser inga andra vägar framåt. Men det är orimligt att kräva att demokratirörelsen ska acceptera dessa förhållanden:

• Det styrelseskick som införs är inte demokratiskt. Militären har exempelvis en fjärdedel av platserna i parlamentet, de besätter viktiga poster som överbefälhavaren och kan när som helst återta makten genom att utfärda undantagstillstånd.

• Aung San Suu Kyi, vars parti vann valet 1990 vilket juntan ignorerade, får inte ställa upp eftersom hon varit gift med en brittisk man, Michael Aris. Juntan har skrivit in i konstitutionen att ingen som varit gift med en utländsk medborgare får väljas.

• Före detta fångar får inte ställa upp i valet. Det exkluderar inte bara Aung San Suu Kyi utan ytterligare 2 100 politiska fångar. De får inte heller rösta. Juntan har gått så långt att inga partier som har medlemmar som har suttit i fängelse får ställa upp i valet.

I Burma har de flesta som arbetat aktivt för demokrati i landet suttit i fängelse. Med andra ord är det omöjligt för demokratirörelsen att delta i detta som kallas val. Om omvärlden ändå ger valet legitimitet och inleder relationer med det nygamla styret blir demokratirörelsen helt marginaliserad.

Den svenska regeringen bör snarast deklarera offentligt att man inte kommer att erkänna ett val som sker under dessa omständigheter. Statsminister Reinfeldt har visserligen i en intervju sagt att varken Sverige eller EU kommer att erkänna valet om inte Aung San Suu Kyi får delta, men många uppfattar den svenska regeringen som alltför otydlig i frågan.

I april reviderar EU sin gemensamma ståndpunkt gentemot Burma. Sveriges regering måste arbeta för att EU:

  • tydligt kritiserar omständigheterna kring valet, ställer krav på att alla politiska fångar ska släppas och på att konstitutionen revideras i samarbete med demokratirörelsen.
  • behåller de riktade sanktioner som man har mot Burma och principen att inga lättnader kan komma i fråga förrän konkreta framsteg i demokratisk riktning gjorts.
  • arbetar för ett globalt vapenembargo mot Burma.
  • stödjer FN-sändebudet Quintanas förslag om att inrätta en kommission för att undersöka möjliga brott mot mänskligheten i Burma.

Det spelar roll hur Sverige och EU agerar. De som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter ska ha oss vid sin sida.

Karin Strandås

Karin Strandås
Ordförande Svenska Burmakommittén