Burmaval riggat för att behålla militärstyre

Hur tycker du att omvärlden ska förhålla sig till det som nu kommer att ske i Burma?

– Så länge inte demokratirörelsen på något sätt är inkluderad i processen så är det jätteviktigt att omvärlden tydligt tar avstånd från det här valet. Vi tycker att det är dags att Sveriges regering också gör det på ett tydligt sätt.

Demokratirörelsens främsta företrädare, den fängslade Aung San Suu Kyi och hennes National League för Democracy, som med överväldigande majoritet vann det senaste valet 1990, bojkottar valet därför att det varken blir demokratiskt, fritt eller rättvist.

Även om Burma med det nya parlamentariska systemet kan se ut att röra sig i demokratisk riktning har militären reserverat var fjärde parlamentsplats åt sig själv, liksom kontrollen över de viktigaste ministerierna som justitie, försvar och inrikes. Många andra små partiers kandidater är också före detta militärer.

Ändå var NLD:s bojkottbeslut inte utan inre debatt och en utbrytning i något som kallar sig Nationens Demokratiska Front. Därför att valet kan trots alla brister, som bland andra International Crisis Group argumenterar, vara den bästa chansen på en generation att påverka nationens politiska utveckling då samtidigt juntans gamla ledarklick lämnar över till yngre krafter efter ett halvt århundrade av militärstyre.

Bengt Therner

Lyssna till inslaget här.

- Sveriges regering måste ta tydligt avstånd från valet. Att det inte går att hålla fria val i Burma under rådande omständigheter är uppenbart och en synpunkt som bland annat EU och USA framfört, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén.

Valet omgärdas av en rad kontroversiella vallagar. Politiska fångar är förbjudna att delta och Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD – National League for Democracy – har därför tillsammans med en rad andra partier beslutat sig för att bojkotta valet. Vidare råder starka inskränkningar i mötes- och yttrandefriheten och de partier som registrerat sig får inte bedriva valkampanjer fritt.

I och med valet träder även den mycket omstridda konstitutionen från 2008 i kraft. I den garanteras bland annat 25 % av platserna i det framtida parlamentet och viktiga ministerposter till militären. Dessutom garanterar den straffrihet till militärregimen för tidigare begångna brott.

- Det är viktigt att omvärlden noga följer utvecklingen i Burma och inte låter sig förledas av juntans trick att försöka behålla makten under mer dolda former, säger Karin Strandås.

“Utred brott i Burma”

Även Sverige bör öppet ge stöd åt förslaget om en FN-kommission som skall undersöka om den burmesiska regimen gör sig skyldig till krigsbrott och brott mot mänskligheten. Det skriver Karin Strandås, ordförande i Svenska Burmakommittén.

Idag är det 22 år sedan tiotusentals människor protesterade i Burma mot dåvarande diktatorn Ne Wins vanstyre av landet. Protesterna slogs ner efter två månader, med upp till 10 000 dödsoffer som följd. Två år senare hölls val som vanns av National League for Democracy, NLD, ledda av Aung San Suu Kyi. Men varken hon eller NLD har fått möjligheten att styra landet.

Istället har vanstyret och brutaliteten i Burma ökat. Rapporter från FN och civilsamhällsgrupper vittnar om fasansfulla brott som begås varje dag. Det handlar bland annat om tvångsförflyttningar, slavarbete, tortyr, sexuellt våld och användande av barnsoldater. Till detta kommer ett domstolsväsende som är helt kontrollerat av militärjuntan och det faktum att enbart ett fåtal fall leder till rättegång.

I mars presenterade FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Burma, Tomás Ojea Quintana, en rapport där han konstaterar att det pågår systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna i Burma och att utbredningen av dessa övergrepp pekar på att de är sanktionerade av staten. Därför bör FN överväga att inrätta en kommission som undersöker om det som sker i Burma är brott mot mänskligheten och krigsbrott, menar Quintana.

Sedan rapporten publicerades har Australien, Storbritannien, Tjeckien och Slovakien uttalat sitt stöd för inrättande av en sådan kommission. Även EU har slagit fast att man stödjer Quintanas rapport. Det är Svenska Burmakommitténs önskan att även Sverige öppet går ut och stödjer Quintanas förslag.

Genom det val som skall hållas i Burma i år – ännu oklart när – kommer en ny konstitution att träda i kraft. Artikel 445 i denna konstitution garanterar straffrihet åt militärer för brott som de begått i tjänsten. I ljuset av detta blir en FN-kommission än viktigare, om Burmas folk någonsin skall få upprättelse.

Det är också viktigt att omvärlden noga följer utvecklingen i Burma i samband med valet och inte låter sig förledas av juntans trick – försöket att behålla makten men dölja förtrycket. De vallagar som antagits tillsammans med inskränkningar i yttrande- och mötesfriheten och arresteringar pekar mot att valen kommer att leda till liten reell skillnad. Att det inte går att hålla fria val i Burma under rådande omständigheter är en synpunkt som bland annat EU dryftat.

Svenska Burmakommittén står bakom Burmas demokratirörelse. Den måste veta att den har vårt stöd och att den inte kämpar förgäves.

Karin Strandås

PRESSMEDDELANDE 2010-06-18

I morgon fyller en av världens största frihetskämpar, Burmas Aung San Suu Kyi, 65 år. Sin födelsedag får hon fira i fångenskap, samtidigt som Burmas hårdföra militärjunta planerar ett val senare i år. Det valet får varken Aung San Suu Kyi eller någon annan av Burmas cirka 2 200 politiska fångar ställa upp i.

- Vi uppmärksammar Aung San Suu Kyis födelsedag bäst med att åter sätta fokus på situationen i Burma och starkt ta avstånd från det val som ska hållas senare i år, säger Karin Strandås, ordförande i Svenska Burmakommittén.

Valet omgärdas av en rad regler och restriktioner, vilket grusar alla förhoppningar om att det ska kunna genomföras på ett demokratiskt sätt. Militärjuntan har sett till att skaffa sig flera garantier för att kunna fortsätta styra även efter valet, oavsett resultat. Dessutom hindrar vallagarna alla tidigare och nuvarande politiska fångar från att delta i valet och förbjuder även partier med sådana medlemmar att ställa upp. Och de partier som har valt att inte registrera sig inför valet har upplösts.

- Demokratirörelsen riskerar att helt marginaliseras. De får inte delta och de får inte finnas om de inte deltar. Sveriges regering och EU måste fortsatt vara tydliga med att det är demokratirörelsen som är den legitima motparten, inte ett låtsasparlament som utsetts i ett låtsasval, säger Karin Strandås.

Men än har inte valet genomförts. Många länder både inom och utanför EU har mycket tydligt tagit avstånd från valet och EU:s gemensamma hållning är försiktigt kritiskt. Men Sveriges regering är tyst. Varför?

- Vi får ofta frågan från burmeser varför det är så tyst från Sverige och vi vet inte riktigt vad vi ska svara på det. Vi vill att Sveriges regering tydligt ska gå ut och ta avstånd från valet i Burma och starkt visar sitt stöd för demokratirörelsen, säger Karin Strandås.

Debattartikel Newsmill

I samband med Aung San Suu Kyis födelsedag publicerade även Svenska Burmakommittén en debattartikel på Newsmill.  Några dagar senare svarade representanter från den rödgröna oppositionen på artikeln.

- Detta är väldigt välkommet och visar att EU-parlamentet inser att valet i Burma inte kommer vara något annat än ett militärt skådespel, säger Svenska Burmakommitténs ordförande Karin Strandås.

Bland annat pekar EU-parlamentet på de 2 200 politiska fångar som inte släppts inför valet, att det råder extrema inskränkningar i yttrande- och mötesfriheten samt att många på grund av etniska eller religiösa skäl inte tillåts rösta i valet. Dessutom pekar man på de enorma problemen med den konstitution som kommer träda i kraft efter valet och skriver bland annat: ”Burma/Myanmars nya konstitution är utformad för att bevara diktaturen under civil täckmantel och ger inga mänskliga rättigheter eller utsikter till verklig förändring.”

Dessutom stödjer EU-parlamentet FN:s särskilda sändebud till Burmas förslag om att en kommission bör inrättas på FN-nivå för att undersöka om övergrepp av militären kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Dessa brott genomförs ofta helt ostraffade i Burma. EU-parlamentet skriver också att enskilda medlemsstater bör gå ut och öppet stödja förslaget samt arbeta för ett globalt vapenembargo mot Burma.

- Sverige har ännu inte gått ut och officiellt stött FN:s särskilda sändebud Quintanas rekommendationer, säger Karin Strandås. Det borde man självklart göra.

Valet i Burma ska hållas senare i år, det är ännu oklart när.

Läs hela resolutionen här.

Just nu pågår en kampanj för att en av Burmas politiska fångar ska få den vård han behöver. Ko Mya Aye är en ledande demokratiaktivist som deltog både i upproret 1988 och i protesterna 2007. Han lider av ett hjärtproblem men förvägras adekvat vård i fängelset av juntan. Hans tillstånd förvärras även av de vidriga fängelseförhållandena.

Att fångar i Burma behandlas illa och förvägras vård tillhör vardagen och på så sätt är Ko Mya Aye sorgligt nog inget undantag.Men just nu har du möjlighet att stödja Ko Mya Aye genom att skicka ett brev till general Than Shwe och kräva att Ko Mya Aye får den vård som behövs och som han har rätt till.

Här kan du läsa mer om och stödja kampanjen.

160 NGO:s, politiska aktörer, akademiker m fl  står bakom uppropet, däribland alltså Svenska Burmakommittén.

Läs mer på Earthrights International hemsida.

Läs även artikel i the Irrawaddy.

- Det är bra att rådet tydligt konstaterar att reglerna som omgärdar valet omöjliggör ett demokratiskt val. Sverige och EU måste vara mycket tydliga med att man inte kommer att erkänna val som hålls under icke-demokratiska förutsättningar, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén, i ett pressmeddelande.

Regimens övergrepp mot framförallt landets etniska minoriteter är av en fruktansvärd omfattning. Våldet mot dem har också ökat då regimen vill få total kontroll över landet inför det så kallade valet.

- Vi ser mycket positivt på att EU ställer sig bakom FN-sändebudet Quintanas rapport om mänskliga rättigheter i Burma. EU bör verka för att hans förslag att en kommission ska inrättas för att undersöka brott mot mänskligheten i Burma blir verklighet, säger Karin Strandås.

- Situationen rörande de mänskliga rättigheterna i Burma är eländig och blir bara värre. Att förlänga de riktade sanktionerna man har mot Burmas generaler är det enda rimliga i detta läge. Något annat skulle sända helt fel signaler, säger Karin Strandås.

Rådets slutsatser finns att läsa här:

http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/114004.p

Du kan lyssna på Karin här.

Eller läsa Karins text här.

Eller här.

Miltärjuntans grepp om Burma

Häromdagen nåddes jag av nyheten att en femmånaders bebis blivit ihjälskjuten i Karenstaten i östra Burma. Flickan, hennes femåriga syster, och deras 37-åriga mamma blev mördade av den burmesiska militären.

Bataljon 369 kom till byn, öppnade utan varning eld och sköt mot alla bybor de såg. De sköt in i bambuhyddorna och efter människor som flydde springande in i djungeln.

Många i Sverige vet inte att den burmesiska militärjuntan för krig mot civila som tillhör Burmas många etniska minoriteter. Men våldet, framförallt mot kvinnor och barn, är av en fruktansvärd omfattning.

Burmas generaler gör allt för att behålla sitt järngrepp om landet. Minoriteterna utmanar genom sina egna språk, kulturer och större eller mindre anspråk på självständighet. Därför dessa offensiver mot civila. Därför våldtas kvinnorna systematiskt, därför bränns byarna ner, därför rycks varje risplanta nogsamt upp ur fälten runt byarna.

Till dessa delar av Burma kommer ingen utomstående. Inga internationella organisationer får tillträde till Burmas utkanter. Den enda hjälp som finns att få är från ideella sjukvårdare som tar sig in över gränserna till fots, med ryggsäckar fyllda med så mycket mediciner de kan bära.

I år har generalerna tänkt hålla val i Burma. Man har skrivit en konstitution som garanterar militären fortsatt makt, även om en del av generalerna får byta uniformen mot en kostym.

Regelverket kring valet är utformat så att det blir omöjligt för demokratirörelsen att delta. Partierna som ställer upp får till exempel inte ha några medlemmar som har suttit i fängelse – vilket stora delar av demokratirörelsen har. Burma har i nuläget 2100 politiska fångar. En av dem är fredspristagaren Aung San Suu Kyi. De som kämpat för demokrati får alltså inte vara med. Partier som inte ställer upp i valet blir olagliga.

Det är, således, inget val. Inte desto mindre får det konsekvenser, också för de etniska minoriteterna. Under de senaste månaderna har det skett en upptrappning av våldet mot dem. Juntan vill få kontroll inför valet, vill knäcka allt motstånd, även om det bara existerar i form av en fem månaders bebis som fötts till i deras ögon fel etnicitet.

FN:s speciella sändebud för mänskliga rättigheter i Burma presenterade den 5 mars i år en rapport som visade på omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Burma. Så omfattande att han rekommenderar att FN inrättar en särskild kommission för att undersöka om det som sker i Burma rentav är att rubricera som brott mot mänskligheten.

Hittills har förslaget bara fått stöd av ett fåtal länder, som Storbritannien och Australien, men den burmesiska demokratirörelsen, och Svenska Burmakommittén, uppmanar Sveriges regering att ställa sig bakom förslaget, liksom hela EU.

Karin Strandås