27 april: Utökat vapenembargo mot Burma men EU:s svar är fortfarande för svagt

Kommentar, Stockholm, 27 april 2018

EU sanktioner mindre

Del av texten i Rådets beslut (GUSP) 2018/655 av den 26 april 2018. Från Europeiska unionens officiella tidning. /Foto: Svenska Burmakommittén

 

Baserat på slutsatserna som antogs i februari 2018, beslutade Europeiska unionens råd den 26 april 2018 att förlänga sitt vapenembargo mot Burma. Man beslutade dessutom att förstärka och utöka vapenembargot till att även omfatta:

  1. Export av varor och teknik med dubbla användningsområden till Burmas försvarsmakt och gränsbevakningspolis. Varor med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning men även kan användas för militära ändamål.
  2. Tillhandahållande av militärutbildning och samarbete med Burmas försvarsmakt och gränsbevakningspolis. Dock undantas ”utbildning eller samarbete för att stärka de demokratiska principerna.”
  3. Export av utrustning och teknik som främst är avsedd att användas av Burmas regering för övervakning eller avlyssning av internet och telekommunikation. Exempel är utrustning för nätavlyssning, radiofrekvensövervakning, och röstigenkänning.

Utöver utökningen av vapenembargot beslutade rådet även att införa restriktiva åtgärder mot vissa personer inom Burmas försvarsmakt och gränsbevakningspolis. De restriktiva åtgärderna omfattar inreserestriktioner och frysning av tillgångar och ekonomiska resurser. Åtgärderna gäller personer som ”bär ansvaret för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som bär ansvaret för att hindra tillhandahållandet av humanitärt bistånd till behövande civila och som bär ansvaret för att hindra oberoende utredningar av påstådda allvarliga kränkningar av eller brott mot de mänskliga rättigheterna.” Åtgärderna skall även riktas mot ”personer, enheter eller organ som har samröre med dem.”

Svenska Burmakommitténs kommentar
2013 slopade EU sina kvarvarande sanktioner mot Burma, med undantag för vapenembargot som man behållit och förlängt varje år sedan dess. Sanktionerna hävdes ”som ett led i att uppmuntra fortsatta positiva förändringar.” Beslutet kritiserades av flera bedömare och människorättsorganisationer som förhastat. Inte minst situationen för rohingyer i Rakhine och den då relativt nyligen återupptagna konflikten i Kachin lyftes fram som motargument. De ”positiva förändringar” man såg 2013 har nu visat sig vara otillräckliga. På flera områden har utvecklingen försämrats de senaste åren, inte minst press- och yttrandefrihet, väpnade konflikter och krisen i Rakhine.

De nygamla åtgärderna från EU kommer alldeles för sent med tanke på den kraftigt försämrade situationen i Burma, som knappast undgått någon. Det framstår som naivt att man undantar samarbete och utbildning om mänskliga rättigheter för den burmesiska militären. En mer notorisk kränkare av de mänskliga rättigheterna kan man knappast tänka sig. Att EU:s medlemsländer via militärt samarbete skulle kunna ändra på det förefaller osannolikt. Att det tagit två månader att besluta om de restriktiva åtgärder som påkallades i slutsatserna den 26 februari har förmodligen givit de påtänkta individerna gott om tid att flytta de eventuella tillgångar som fanns i unionen. En lista över personer som skall vara föremål för restriktiva åtgärder har för övrigt i skrivande stund ännu inte presenterats.

Svenska Burmakommittén, tillsammans med andra europeiska människorättsorganisationer, anser att frysning av tillgångar är en otillräcklig åtgärd. Istället förordas ett totalt stopp för samarbete och handel med de mäktiga militärägda företagen. EU bör även driva på för att ansvariga för människorättskränkningar ställs till svars för sina handlingar.

Vidare läsning:
Rådets förordning (EU) 2018/647 om ändring av förordning (EU) nr 401/2013 om restriktiva åtgärder mot Myanmar/Burma
Rådets beslut (GUSP) 2018/655 om ändring av beslut 2013/184/Gusp om restriktiva åtgärder mot Myanmar/Burma

Publicerad i Nyheter