- Juntan har lekt katt och råtta med FN i två decennier. Det är dags att byta strategi.
Det skriver Svenska Burmakommitténs ordförande Karin Strandås och Ashin Sopaka, burmesisk munk och demokratiaktivist samt mottagare av italienska Societa Liberas Frihetspris, i Göteborgs Posten (26 september 2008).
Pressmeddelande från Svenska Burmakommittén:
ETT ÅR SEDAN MUNKARNA I BURMA DEMONSTRERADE – SITUATIONEN VÄRRE ÄN NÅGONSIN
Denna vecka är det ett år sedan de munkledda demonstrationerna i Burma nådde sin kulmen. Hela världen såg på när hundratusentals munkar, studenter och andra trotsade regimen och gav sig ut på gatorna. Den 26 september mördades de första munkarna av regimen, andra fängslades eller ”försvann”. Nu är situationen värre än någonsin. De burmesiska munkarna har valt fredagen 26 september till ”Saffron Revolution Day”.
– För ett år sedan gjorde världens ledare kraftfulla fördömanden av juntan. När det gäller handling satsade man allt på ett kort: FN-sändebudet Ibrahim Gambari. Men han har trots fyra besök i landet inte åstadkommit någonting. Tvärtom har situationen i Burma förvärrats under tiden. Antalet politiska fångar har fördubblats och är nu runt 2100, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén.
– Gambariprocessen är död. Nu måste Sverige och EU satsa allt på det besök i Burma som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ska göra i december. Han måste leverera konkreta resultat. Ett första steg är att alla politiska fångar i Burma släpps. Allt annat är ett misslyckande för FN och världssamfundet, säger Karin Strandås.
DEMONSTRATIONER PÅ FREDAG 26 SEPTEMBER
Svenska Burmakommittén anordnar en demonstration på Sergels torg i Stockholm kl. 17-19 på fredag. Samma dag kommer Saffransrevolutionen uppmärksammas runt om i världen eftersom den internationella burmesiska munkorganisationen (IBMO) har valt 26 september till ”Saffron Revolution Day”.
För frågor om Svenska Burmakommitténs demonstration på fredag:
Jonna Ekfeldt, styrelsen, 073-853 70 23
Mer information:
Just nu pågår rättegångarna mot de aktivister som startade protesterna förra året. De står åtalade för brott som att ha använt olaglig elektronisk utrustning, att ha haft kontakt med olagliga organisationer eller att ha ”svärtat ner” Burma-vänliga regimer, som Ryssland och Kina. En del har redan dömts till fängelsestraff på 9 år. Detta är aktivister som redan avtjänat 10-15 åriga straff för sin inblandning i demonstrationerna 1988. Nu står de inför lika långa straff igen.